Blogg: Världen enligt ”Early Adopters” – en etisk och kommersiell fälla

Vi har väl alla hört talas om begreppet marknadsfönstret någon gång. Begreppet används för att beskriva den tid som en produkt har möjlighet att generera lönsam försäljning. I början av en produkts livscykels marknadsfönster kan man sälja produkter med hög marginal, särskilt om man är ensam och har en åtråvärd produkt. Gruppen som står i centrum brukar benämnas ”Early adopters”.

Samhällsnytta för nymodigheter

Senare i produktens livscykel pressas marginalerna neråt när konkurrerande produkter och teknikutveckling driver ner pris och diversifierar ursprungsprodukten för att öppna nya marknadssegment. Det som är viktigt i början är att ha en produkt som särskiljer sig väsentligt från andra. Det som är viktigt i senare faser är att ha låga kostnader, eller alternativt behålla försprång och ledarskap. Av denna logik följer att banbrytande innovation och i någon mening samhällsnytta utvecklas för ”nymodigheter” och inte för mogna produkter, och dessutom, för en väldigt liten grupp människor.

Snäv marknadslogik

Denna marknadslogik medför också att de grundläggande egenskaper som kännetecknar en produkt utvecklas tidigt i livscykeln, och i stor utsträckning förblir oförändrade genom produktens livslängd. Att också tidigt inkludera egenskaper som rationaliseringar, förenklingar och ibland minskad funktionalitet för att nå andra och bredare marknadssegment, det vill säga ett betydligt större marknadsfönster än ”Early adopters”, är helt enkelt för kostsamt och riskabelt med den nuvarande logiken.

Gruppen ”Early Adopters”

”Early Adopters” är en grupp som kan tänka sig att prova nya produkter och betala ordentligt för dem. Pratar vi tekniska produkter kännetecknas den här gruppen köpare ofta av:

– relativt låg medelålder,
– de är ofta män,
– de har stort teknikintresse,
– de har en varumärkes- och statusmedvetenhet.

Låter det här som en särskilt representativ grupp? Ändå är det just denna grupps behov och intressen som i hög grad format de vardagsprodukter vi ser runt omkring oss idag.

Innovationssystem för endast en utvald grupp?

Har vi skapat, och underhåller vi, ett innovationssystem med en marknadslogik för endast denna utvalda grupp? Och bidrar vi på så sätt att cementera befintliga maktstrukturer och där den breda samhällsnyttan uteblir eller i bästa fall låter vänta på sig?

Forskning inom området

IoT är ett område där detta tyvärr syns ganska väl. Nils Ehrenberg, PhD vid Aalto universitet, har i sin doktorsavhandling tittat på hur till synes ganska oskyldiga produkter inom hemautomation kan förstärka befintliga maktstrukturer. Men även införande av nya digitala IoT-baserade system på exempelvis en vårdcentral kan leda till att olika förutsättningar att ta till sig den nya tekniken leder till ojämlik maktfördelning, eller kanske helt flyttar makten från vårdpersonalen till IT-avdelningen.

Ny och outnyttjad marknadspotential?

Går det här ens att ändra på? Handlar det inte om att en del är duktiga på teknik, andra inte?
Det kanske är en del av problemet. Men vad skulle hända om man vände på marknadslogiken och aktivt försökte utveckla IoT-lösningar som motverkar skapandet eller förstärkandet av maktstrukturer? Det kanske rent av finns en stor outnyttjad marknadspotential i att vara tidigt ute med en etisk och jämlik IoT-plattform?

Missa inte – seminarium den 3:e oktober

Vill du vara med och kläcka nya jämlika produktidéer tillsammans med andra finns det ett utmärkt tillfälle den 3:e oktober. Passa på! Kanske ditt företag är med och tar världen med storm med ett helt nytt produktperspektiv?

Läs mer om evenemanget här