In collaboration with #sthlm4future

Integritet

Cookies

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

iot-cyklande-man-illustration-2

IoT Cyklande man illustration

Prenumerera nu!

IoT Sveriges nyhetsbrev

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Marias testsida

Projektstöd

fra%cc%8agetecken-illustration-adobe-stock-2

Frågetecken illustration Adobe Stock

Se frågor &amp; svar.

Kan IoT Sverige finansiera mitt projekt?

Sedan 2014 har vi finansierat över 100 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 200 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Checklista utlysning 2022

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Blogg

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

IoT – så funkar det

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Maria testar att skapa en sida

Jobba hos oss

Sida med PERSONGALLERI

mainnav

<p>Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. vHär är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. vHär är en spännande blogg. </p>
<h2>Rubrik</h2>
<p>Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. vHär är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. Här är en spännande blogg. vHär är en spännande blogg. </p>


är är en spännande blogg. Här är en spännande blogg.

Testar blogg länk i faktaruta - IoT Sverige

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Blogg 6 - IoT Sverige

Mera blogg kommer här - IoT Sverige

Kvinna mäter PH-värde i jorden med hjälp av mätare och tablet. Foto: Adobe Stock.

Blogg om sommar - IoT Sverige

Ännu en blogg - IoT Sverige

Testblogg - IoT Sverige

Magnus har en bakgrund inom teknisk fysik från Uppsala och har fortsatt sin utbildning genom att ta en Master's i Computer Science på Stanford som Fulbright-stipendiat. Hans forskning fokuserar på AI och cybersäkerhet, speciellt inom IoT och kritisk infrastruktur. Magnus är även ledamot i IoT Sveriges styrelse.

<p><em>Magnus Almgren är docent vid institutionen Data- och informationsteknik på Chalmers. Han har lagt in ett moment i sina kurser där studenter får reflektera kring ämnesord inom datavetenskap. IoT Sverige har träffat honom för ett samtal om att ord spelar roll.</em></p>
<p>ACM, Association for Computing Machinery, är en ideell och medlemsdriven organisation med huvudsäte i USA. Organisationen samlar över 100 000 forskare och yrkesverksamma i hela världen kring frågor som rör utvecklingen av vårt gemensamma datasamhälle.</p>
<p>En särskild del inom organisationen, the ACM Diversity, Equity and Inclusion Council, arbetar med frågor kring mångfald, jämlikhet och inkludering. Nyligen lanserade de en lista med termer, ord och uttryck inom datavetenskap som av olika anledningar kan uppfattas som stötande.</p>
<p>Magnus Almgren är docent vid institutionen Data- och informationsteknik på Chalmers. Han forskar om IT-säkerhet, cyberattacker samt kritisk infrastruktur och sakernas internet.</p>
<p>– ACM:s lista är tankeväckande och får mig att reflektera över att ord faktiskt spelar roll. Många av de här datavetenskapliga termerna används slentrianmässigt trots att flera av dem kan uppfattas som stötande, säger han.</p>
<h2>Stereotypa och exkluderande termer</h2>
<p>En kategori som tydligt framträder är termer där orden ”svart” och ”vit” används, där det svarta alltid innebär något negativt eller förbjudet. En annan kategori är ord som bygger på könsstereotyper. Men det finns alternativ till dessa ord, exempel på några av de termer som tas upp är:</p>
<ul>
<li>Whitelist/blacklist – termer inom programmering där whitelist innebär sådant som ska släppas igenom eller tillåtas utan granskning, exempelvis e‑post från betrodda avsändare, program som får köras med mera. Blacklist innebär motsatsen; upprättande av listor över sådant som inte ska släppas igenom. ACM föreslår istället termerna allowlist/blocklist, som dessutom är självförklarande. På svenska har orden frilista/spärrlista börjat användas.</li>
<li>Master/slave – termer som används för att beskriva förhållandet mellan två processer eller komponenter. Förutom att vara en rasladdad term, speglar termerna inte nödvändigtvis hur de två systemen interagerar. ACM rekommenderar istället primär/sekundär, primär/replika, huvud/sekundär, ledare/följare eller liknande.</li>
</ul>
<p>En annan kategori är IT-ord som bygger på gamla könsnormer. Exempelvis:</p>
<ul>
<li>Hon-/hankontakt – ord för att beskriva hårdvarukontakter. ACM föreslår att istället använda de mindre normativa orden som uttag och stickkontakt.</li>
</ul>
<h2>Studenter får reflektera över orden</h2>
<p>Magnus Almgren har nyligen börjat ta upp ACM:s ordlista till diskussion och reflektion i sin undervisning på Chalmers.</p>
<p>Hur reagerar studenterna? Många kanske aldrig ens har tänkt på att orden skulle ha en negativ laddning eller att någon skulle kunna ta illa upp av dem?</p>
<p>– Det stämmer, många har aldrig reflekterat över det. Jag skulle vilja påstå att ingen av våra studenter använder dessa ord och uttryck för att medvetet skada, exkludera eller att göra någon illa till mods, säger han.</p>
<p>Så varför pratar vi om detta? Är det viktigt och vad spelar det för roll om det ändå inte finns något ont uppsåt?</p>
<p>– Jag tror att det spelar roll i ett större perspektiv. Det handlar i grund och botten om att bidra till ett mer inkluderande samhälle. Men det tar tid att förändra stereotyper och invanda normer. Det här är en liten pusselbit, menar han.</p>
<h2>Viktigt låta diskussionen ta plats</h2>
<p>Magnus tror att det är viktigt att diskussionen får ta plats inom universitetsvärlden.</p>
<p>– Här kan vi reflektera fritt och problematisera, något som i sig är nog så viktigt. Inom tekniska utbildningar är män fortfarande i övervägande majoritet. Jag tror att det är extra viktigt att prata om det här just av den anledningen, säger Magnus.</p>
<p>Ytterligare en viktig poäng med hela diskussionen om stereotypa termer inom datavetenskapen är att det finns alternativa ord att använda, som både är tydligare i att beskriva funktionen och mindre laddade.</p>
<p>– Att diskutera kommunikation och ordval ger också studenterna en större förståelse över sin publik och hur man generellt behöver anpassa sig beroende på åhörarnas bakgrund. En expert kan förstå spärrlista, men på en vetenskapsfestival behöver man förklara mer, säger han.</p>
<h2>Medvetna grepp för att utmana</h2>
<p>Förändring sker oftast inte av sig själv. Magnus tror att studenterna han undervisar på Chalmers uppskattar detta moment som skiljer sig från övrigt innehåll i utbildningen. Han smyger ibland in små ”grepp” i sin undervisning utan att utan att göra en grej av det.</p>
<p>– Jag höll en kurs om IT-säkerhet och när jag pratade om hackare så valde jag medvetet att använda pronomenet ”hon”. Jag hade kunnat välja det könsneutrala ordet hen, men eftersom den stereotypa bilden av en hackare är en man så ville jag göra en poäng av att det lika gärna kan vara en kvinna.</p>
<p>Det resulterade i en ”guldstjärna” i kursutvärderingen av en student som uppskattade Magnus medvetna grepp för att utmana normer och invanda stereotyper.</p>


"Jag höll en kurs om IT-säkerhet och när jag pratade om hackare så valde jag medvetet att använda pronomenet hon." 

Språkets makt: så kan ordval främja inkludering - IoT Sverige

Magnus Lindgren är kriminolog, fil.dr. i psykologi och f.d. polis och chef inom polisen. Han har arbetat vid bl.a. Brottsoffermyndigheten och Rikspolisstyrelsen samt varit styrelseledamot i Brottsofferjourerna Sverige. Sedan 2008 är Magnus generalsekreterare för den oberoende och icke-vinstdrivande tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige.

<p><em><strong>I denna blogg delar Magnus Lindgren, Generalsekreterare på den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige, sina tankar om brottsligheten i Sverige och hur IoT och tekniklösningar kan ge oss tryggare offentliga miljöer.</strong></em></p>
<h3>Skapar otrygghet i kommuner</h3>
<p>De senaste årens brottslighet och otrygghet har medfört stora problem för många kommuner. Brottsligheten påverkar inte bara de direkt utsatta och deras nära och kära. Hela samhället berörs genom den rädsla och otrygghet som brottsligheten sprider. Den styr vitt skilda saker som var människor väljer att bosätta sig, var företag etablerar sin verksamhet och hur olika investeringsbeslut fattas och hur personer lever sina liv och rör sig i vardagen.</p>
<h3>Symbolåtgärder löser inte problem</h3>
<p>Åtgärderna för att minska brottsligheten och öka tryggheten har genom åren inte sällan kommit att handla om symbolåtgärder i form av affischkampanjer, vuxenfritids och armband mot sexuella ofredanden etc.</p>
<p>Till det kommer oändliga sifferexerciser om antalet poliser, men i princip inga diskussioner om skillnaden mellan vad polisen ska göra och vad den faktiskt åstadkommer. Vanligt är också en retorik med krav på nya verktyg, ny lagstiftning och skärpta straff.</p>
<h3>Verktyg finns men nyttjas inte fullt ut</h3>
<p>”Verktygslådan” är dock redan så full av verktyg att den knappt går att stänga och även lagstiftningen finns redan i allt väsentligt på plats. Problemet är snarast att verktygen inte används och att möjligheterna inom den befintliga lagstiftningen inte nyttjas fullt ut. Dessutom omhändertas alldeles för få gärningspersoner och ännu färre lagförs, vilket innebär att strängare straff blir ett slag i luften.</p>
<p>Ovanstående förslag går dessutom på tvärs med internationell forskning och erfarenhet där andra faktorer lyfts fram som viktiga i kampen mot brottsligheten. Det handlar bland annat om det faktum att vi inte kan ”arrestera” oss ur den aktuella situationen; brottsligheten är alldeles för omfattande. Fokus måste i stället vara på att förebygga och förhindra att brott överhuvudtaget uppstår genom både sociala insatser och så kallad situationell brottsprevention.</p>
<h3>Satsa på IoT-lösningar</h3>
<p>En viktig del i ett sådant nytt och modernt brottsförebyggande arbete är att hitta nya tekniska lösningar genom både uppkoppling och sammankoppling av enheter med inbyggd elektronik och internetuppkoppling som kan samla, spara och dela data. Det kan vara i princip vad som helst, från klockor och glödlampor till dörrlås, kameror och smarta telefoner.</p>
<p>Redan idag finns sådan teknik i form av allt från ”shotspotters” som fångar in och automatiskt larmar polisen när det skjuts i ett bostadsområde och smarta papperskorgar som berättar när de är fulla till smarta uppkopplade sensorer och högfrekvenslarm som detekterar när händelser utöver det normala inträffar och sänder ut ett obehagligt ljud som påverkar och motverkar långvarig vistelse i ett utrymme.</p>
<p>Det är alltså bara fantasin som sätter gränser för hur polisen, kommuner, fastighetsägare med flera aktörer kan förebygga brott genom IoT. Utmaningen handlar främst om att känna igen IoT-enheter och förstå vilken data de samlar och, inte minst, hur informationen bäst kan användas.</p>
<h3>Tekniken finns – resten går att lösa</h3>
<p>Det finns emellertid inte enbart uppsidor med den tekniska utvecklingen. IoT-enheter i form av datorer, kameror och röstigenkänning kan användas för att bevaka, spåra och lyssna till privata konversationer. Den typen av teknik skulle mycket effektivt kunna användas i brottsförebyggande arbete. Samtidigt ställer den frågor om integritet på sin spets. Det finns även många exempel som visar hur innovationer använts för att underlätta brottslighet, som till exempel när geotaggar används för olaga förföljelse. Genom att utvecklingsprocessen inkluderar en säkerhets- och trygghetsanalys kan vi säkerställa att innovationen bidrar till den goda utveckling som det brottsförebyggande området så väl behöver.</p>


Låt oss använda IoT för att skapa trygga offentliga miljöer - IoT Sverige

test - IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/87bfa6bc00a332df00bdb0072dc29b9b?s=96&d=mm&r=g

mbpadmin

Olle Bergdahl är programchef på IoT Sverige. Han har en bakgrund som civilingenjör inom informationsteknik och har mångårig erfaret av digitalisering och innovation från både offentlig sektor och näringsliv.

<h2>Rör dig bakom fasaden och öka angelägenheten i samtalet</h2>
<p>Jag har genom åren deltagit på otaliga digitaliseringskonferenser och nätverksträffar med mera. Jag har länge noterat att många evenemang följer samma mönster. Repetition är kunskapens moder brukar det heta, men visst blir man otålig när öppna dörrar gång på gång slås in?</p>
<p>De tillfällen vi träffas bör vi lägga mer tid på det som är angeläget och inte ödsla tid på att bevisa det vedertagna eller självklara. Vi kan nå bortom det uppenbara genom att öka angelägenheten i samtalen. Du som deltar kan bidra genom att, utöver framgångssagorna, även ta med det som varit svårt eller blivit fel. Du som lyssnar kan bidra till ökad relevans genom att ställa frågor. Våga ställa nyfikna frågor och på så sätt driva samtalet i en riktigt bortom det på förhand givna.</p>
<h2>När hinder överskuggar möjligheterna</h2>
<p>Inte sällan möter jag uttalanden i stil med: ”det ligger i den svenska förvaltningsmodellen”, ”Lagen om offentlig upphandling tar otroligt mycket tid och resurser och i slutändan får vi inte de lösningar som motsvarar våra behov”, ”lagstiftningen släpar efter, rättsliga hinder bromsar digitaliseringen”, ”vi är organiserade i stuprör vilket gör samarbete och beslutsfattande svårt”…</p>
<p>När hinder överskuggar möjligheterna riskerar vi att bli handlingsförlamade och dränerade på energi. Vi på IoT Sverige säger ofta att vi är ett modigt program. Det betyder att vi vågar ta tag i de tuffa och svåra frågorna, inte backa för det som är komplext och komplicerat. Med det sagt sätter vi dock alltid möjligheterna i första rummet. Vi låter möjligheterna ta plats och prägla vår tillvaro.</p>
<p>Innovation och innovationsmetoder kan hjälpa oss framåt särskilt då hög komplexitet och osäkerhet råder. Det finns hinder och utmaningar visst, men det går att komma vidare genom att: göra-lära-göra-lära! Vi kan tänka mixen hinder och möjligheter som blandsaft. Späder vi 1 del hinder med 3 delar möjligheter får vi ett bra resultat.</p>
<h2>IoT Forum, en arena där vi delar och lär av varandra</h2>
<p>För att driva på innovation och ökat användande av IoT skapar vi en plattform för att utbyta erfarenheter och kunskaper mellan varandra. Vi kallar satsningen för IoT Forum. Den kommer att rymma allt från nätverksmöten, kunskapsseminarier, workshops, kunskapsunderlag i form av bloggar och mycket mer. Vi vill skapa en kultur där kärnan är att generöst dela mellan varandra. Vi hoppas på att både du, oavsett om du representerar en aktör i näringslivet, offentlig sektor, akademi eller civilsamhället vill fortsatta tillsammans med oss. IoT Forum blir som ett enda stort knytkalas för IoT.</p>
<h2>Det finns flera sätt att lyckas </h2>
<p>Ha tålamod med varandra och kom ihåg att det ofta inte finns ett svar, en sanning eller ett sätt att lyckas med IoT och samverkan. IoT har tveklöst givit oss nya innovationsverktyg. Vi har redan upptäckt stor potential och många möjligheter, men vi befinner oss bara i början av den upptäcktsfärden. Det finns så mycket mer att skapa och att upptäcka. Jag ser fram emot att få göra det tillsammans med dig och lovar att vi ska göra vårt yttersta för att underlätta för ökad innovation och samverkan. Jag hoppas innerligt att du vill vara delaktig i arbetet med att skapa ett bättre liv för alla i en sammankopplad värld!</p>


"Vi kan tänka mixen hinder och möjligheter som blandsaft. Späder vi 1 del hinder med 3 delar möjligheter får vi ett bra resultat."

IoT Sveriges programchef Olle Bergdahl bloggar om vikten av samverkan för att lösa problem och överbrygga samhällsutmaningar.

Blogg

Blogg

Testar blogg länk i faktaruta

Senaste blogginlägg

Blogg 6

Mera blogg kommer här

Blogg om sommar

Ännu en blogg

Testblogg

Språkets makt: så kan ordval främja inkludering

Låt oss använda IoT för att skapa trygga offentliga miljöer

test

Vi har varken tid eller råd att avstå samverkan